5 April 2024
4 forskningsbaserade idéer för att utveckla undervisningen i franska
Har du hört? På Liber har vi nyligen lanserat en omarbetad version av Escalade, vår trotjänare till läromedel i franska på gymnasiet. Nytt är att läromedlet i ännu större utsträckning präglas av aktuell forskning – för att du som lärare ska kunna hitta olika sätt att undervisa på vetenskaplig grund och med utgångspunkt i beprövad erfarenhet.
Men på vilka sätt rimmar serien med aktuell forskning om språkinlärning och språkliga aspekter av undervisning? Vi lät forskaren Viktoria Waagaard, tillika en av bokens tre författare, berätta närmare hur bland annat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, muntlighet i klassrummet, formativ bedömning och scaffolding/stöttning kan bidra till en framgångsrik undervisning i franska. Förslagen är kortfattade och ska ses som utgångspunkt och förslag för att fördjupa sig vidare. Läs mer och få referenser i lärarhandledningen, som släpps till läromedlet, under 2024.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt syftar till att stärka elevers språk och lärande parallellt och kännetecknas av att man i undervisningen betonar:
-
läsning och skrivande
-
muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
-
tankemässigt krävande uppgifter
-
språklig analys
-
medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
-
ämnestypiska texter och vad som kännetecknar dem
-
olika lärandestrategier och typer av bedömning
-
elevcentrerad klassrumsmiljö.
Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt anses gynna flerspråkiga såväl som enspråkiga elever.
Muntlighet i klassrummet
Muntlig kommunikation och språkutveckling hänger tätt samman, i synnerhet när det gäller att tala ett annat språk än sitt eget. Nyström m.fl. (2019) betonar skillnaden mellan övningar och uppgifter. I övningar tränar eleverna en viss lingvistisk förmåga, t.ex. att ställa frågor. I uppgifter använder eleverna språket på ett oförutsägbart sätt för att kommunicera. Eleverna talar mer än bara enstaka ord, när de:
-
tar upp en ny tråd, utvecklar samtalet.
-
bekräftar, utvecklar en kamrats utsaga.
-
fyller i någon annans paus och utvecklar.
-
tar ställning på ett argumenterande sätt.
-
bekräftar en kamrats utsaga.
-
uttrycker förhandling.
-
tar hjälp av ett skriftligt underlag.
Kategorierna ovan kan utgöra förslag vid planering av muntliga undervisningsaktiviteter.
Formativ bedömning
Formativ bedömning innefattar olika aspekter av bedömning. Det är viktigt att tydliggöra syfte och mål med undervisningen. Bedömning kan ske på olika sätt och med olika syften:
-
Bedömning kan ske för lärande i form av feedback eller feedforward, en typ av bedömning som innehåller kontinuerlig återkoppling mot nästa steg.
-
Bedömning av lärande, så kallad summativ bedömning, innebär en sammanfattande och slutgiltig bedömning, exempelvis vid betygssättning.
-
Bedömning kan även ske som lärande, exempelvis i form av kamratrespons.
Scaffolding
Stöttning, scaffolding, beskriver det temporära stöd läraren ger eleverna, så att de får möjlighet att utföra uppgifter. Det eleven kan göra med stöd i dag kan hen klara av på egen hand i morgon. Explicit stöd kan vara bilder, skrivmallar, ordkort eller stödmeningar, upplevelser eller praktiska demonstrationer. Det är viktigt att erbjuda elever stöttning när det gäller ord- och begreppsförståelse, eftersom kunskaper om och förståelse för ord kan ha en avgörande betydelse för skolframgång.
Om författaren
Viktoria Waagaard har en både djup och bred erfarenhet av undervisning och utbildningsfrågor. I grunden är Viktoria gymnasielärare i svenska och franska. Hon har under många år arbetat som lärare, främst på Bromangymnasiet i Hudiksvall. Sen 2023 är hon doktor i didaktik vid Uppsala universitet, och undervisar också på Högskolan Dalarna. Läromedelsserien Escalade har funnits sen början av 00-talet och Viktoria har varit med sen första början i rollen som författare.
